Vindkraftens miljöpåverkan

Vindkraft är energi som inte ger upphov till utsläpp i luften, vattnet eller marken. Precis som all energiproduktion påverkar vindkraften ändå miljön.

BULLER

Ljudet från vindkraftverken uppkommer av rotorbladens aerodynamiska ljud och ljud från de enskilda delarna i elproduktionsmaskineriet, t.ex. växellådan, generatorn och kylsystemen. När ett vindkraftverks utgångsbullernivå definieras mäts bullerstörningen från kraftverket vid största möjliga produktionseffekt. Då är också ljudet från kraftverket kraftigast

Bullerstörningen från planerade vindkraftsprojekt modellberäknas med den här största möjliga ljudnivån. Antagandet är att alla kraftverk i vindkraftsprojektet går med maximal produktionseffekt samtidigt. Den här modellberäkningen ger en maximal bullernivå, som under ett år kanske förekommer högst 30 % av tiden.

Modellberäkningarna utförs enligt gällande standarder så att den antagna vindhastigheten 10 meter över markytan är 8 m/s. Vid beräkningarna beaktas också lågfrekvent ljud och hur det leds in i hus.

Ljudet från vindkraften är cirka 40 dB på 500–700 meters avstånd från vindkraftverket. Det motsvarar ljudnivån hos en modern diskmaskin. Normala ljud i ett hem har en ljudnivå på 40–45 dB och på kontor stiger bullernivån till cirka 50–60 dB. I en bil i rörelse är ljudnivån cirka 70 dB.  Luftvärmepumpar som används i hemmen har ofta en ljudnivå på cirka 50–60 dB.

Ljudet från vindkraftverken är beroende av vindkraftverket och dess egenskaper. Olika kraftverkstyper har olika utgångsbullernivåer. Utgångsbullernivån är beroende av vindkraftverkens konstruktion och bl.a. aerodynamiska egenskaper, inte av generatorns effekt.

Enligt en undersökning som Finska vindkraftföreningen låtit utföra 2014 var trafikbuller den mest störande ljudkällan som människor som bor i vindkraftverkskommuner upplever i sin livsmiljö. I flera frågor tillfrågades personerna hur störande de upplevde ljudet från vindkraftverken. De som upplevde att ljudet var mycket eller åtminstone i någon mån störande tillfrågades närmare om de situationer och platser där det upplevdes störande. Nästan ingen tyckte att ljudet var störande när de var inomhus i sitt hem. Det var också bara ett fåtal som tyckte att det var störande på deras gårdsplan. De flesta som tyckte att ljudet var störande kunde inte säga i vilka situationer det stör och största delen av dem – över 80 % – tyckte inte att ljudet var störande ens när de vistades intill kraftverket.

BLINKEFFEKTER

När solen skiner uppstår rörliga skuggor bakom vindkraftverket när rotorn snurrar. Skuggan orsakas av rotorbladens rörelse. Det här kallas blinkeffekter. Effekten är uppfattbar högst 1–2 km från vindkraftverket. Blinkeffekter förekommer dock bara soliga dagar och bara vissa timmar av dygnet.

VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ NATUREN

Vindkraften kan påverka fågellivet i området, och fundamenten och förbindelsevägarna som byggs i området kan även påverka den övriga naturen.

Ett vindkraftverk jämte fundament och resningsområde kräver ett trädfritt serviceområde på cirka 0,5 hektar. Vindkraftverken, deras serviceområde och vägarna i vindparken täcker sammanlagt cirka 3–4 % av vindparkens yta. I vindparksområdet kan man fortsätta bedriva jord- och skogsbruk, samt plocka bär och fiska precis som förr, och de nya vägar som byggs i området kan utnyttjas för de här aktiviteterna.

Vindkraftverken ger inte upphov till några betydande säkerhetsrisker i sin näromgivning. Under vintern kan is och snö lossna från vindkraftverkets rotorblad. Risken är dock liten.

Driften av ett vindkraftverk påverkar inte växtligheten i omgivningen.

Vindkraftverkens påverkan på fågellivet orsakas huvudsakligen av ljudet då kraftverket är i gång och av rotorbladens rörelse. Utredningar har visat att risken för att fåglar ska krocka med rotorbladen är liten. I fråga om krockrisken har det visat sig att fåglarna vänjer sig vid vindkraftverken och nästan undantagslöst förstår att väja för dem.

Stora vindkraftsetableringar bör dock undvikas vid flyttfåglarnas huvudsakliga flyttstråk och rastplatser.

Vindkraftverk kan ha motsvarande inverkan på fladdermöss som på fåglar. Vindkraftsetableringar bör undvikas i områden som är viktiga för fladdermöss.

VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ LANDSKAPET

Vindkraftverk är stora konstruktioner som i klart väder kan ses på 10 km håll. Turbintornets och rotorbladens storlek har betydelse för vindkraftverkets synlighet.

Vid planeringen av ett vindkraftsprojekt utreds alltid hur det påverkar landskapet. Landskapet är en helhet som är i ständig förändring. Landskapstypen bestäms av landskapsstrukturen, landskapsbilden, markanvändningen samt kulturella och naturliga inslag.

Landskapet kan förändras snabbt eller i etapper. Visuella förändringar kan också påverka människorna. Olika människogrupper upplever förändringar i miljön på olika sätt.

Vid miljökonsekvensbedömningen studeras turbinernas inverkan på värdefulla landskapsområden. Att ett landskap förändras medför ingen fysisk olägenhet för människan, men förändringen kan upplevas negativt framför allt genast efter att turbinerna rests, när landskapet fortfarande är nytt.