Vindkraftverk och vindkraftspark

Med vindkraftverk eller vindmölla avses vanligen en hel vindkraftsanläggning som grovt består av maskinhus, rotor, rotorblad, torn och fundament. Vindkraftspark eller vindpark kallas ett område som består av flera vindkraftverk som vanligen är sammankopplade med jordkabel och ansluts till elnätet som en helhet.

Vindkraftspark

En vindkraftspark består av vindkraftverk (vindturbiner), servicevägar, ett 20 kV jordkabelnät som förbinder vindkraftverken i parken med den interna elstationen, en elstation och en 110 kV luftledning som byggs för att ansluta parken till riksnätet.

Vindkraftverk

De enskilda vindkraftverkens storlek och effekt har mångdubblats under de senaste åren. Teknikens utveckling, förbättrad aerodynamik och högre torn har gjort att utbytet från ett vindkraftverk i dag är nästan hundra gånger större än för 25 år sedan.

Ett vindkraftverk kräver en vindhastighet på 3,5 m/s för att starta. Kraftverkets effekt ökar med vindhastigheten. Vid vindhastigheter över 25 m/s brukar man stoppa kraftverket för att undvika att det skadas.

Numera har nya vindkraftverk vanligen horisontell axel och tre rotorblad, en nominell effekt på 2–4 MW och en tornhöjd och rotordiameter på cirka 100 meter eller t.o.m. över. Samtidigt har kraftverken blivit tystare, klarar bättre att utnyttja svagare vindförhållanden och har blivit driftsäkrare.

Vindkraftverkets torn är antingen helt i stål eller betong, ibland används även en så kallad hybrid med underdel i betong och överdel i stål. Navhöjden (den punkt där rotorn är ansluten till maskinhuset) är 120 – 140 m och rotorbladets längd cirka 60 m, vilket innebär att rotorbladet i sin högsta position kan nå en höjd på cirka 200 meter.

Vindkraftverkens fundament planeras utifrån markförhållandena i området. Det vanligaste är att gjuta en armerad betongplatta som är cirka 15–25 meter i diameter. Om markens bärighet är otillräcklig kan det bli nödvändigt att byta ut jordmassorna och/eller påla för fundamentet. Om kraftverken placeras på ett enhetligt bergsområde kan fundamenten förankras i berget.

Servicevägar

För byggandet och underhållet av vindkraftverken byggs 6–12 meter breda grusbelagda servicevägar. Befintliga vägar utnyttjas i den mån det är möjligt. Vägarna förbättras och nya vägar byggs efter behov. Där det är möjligt dras vindparkens interna jordkablar utmed vägarna.

Vid planeringen av vägar och transporter beaktas längden på vindkraftverkens rotorblad. Under vindkraftverkets nyttjandetid sköter vindkraftsproducenten vägunderhållet och snöplogningen. Vägarna betjänar också markägarna och andra som rör sig i området. Vindparken inhägnas inte, bara elstationen.

Byggnadsskedet

Byggnadsskedets längd är beroende av vindparkens storlek. I allmänhet räcker byggnadsskedet 1–2 år. Först avverkas trädbeståndet på ett cirka 0,5 hektar stort område där vindkraftverket ska stå och dessutom där eventuella nya vägar och elöverföringsledningen ska dras.

I samband med iståndsättningen och byggandet av vägnätet byggs installationsområden bredvid kraftverksplatserna för lyftkranar och annan utrustning som behövs vid resningen av vindkraftverken. Dessutom byggs fundamenten.
Samtidigt byggs också elstationen, jordkabelnätet och kraftledningen för vindparken. När fundamenten och vägarna är klara kan kraftverkskomponenterna transporteras till platsen och kraftverken resas. Därefter ansluts kraftverken till nätet, testas och tas i drift.

Service och underhåll

Vindkraftverk har en teknisk livslängd på 20–30 år, och under den tiden underhålls anläggningen i enlighet med kraftverkstillverkarens underhållsprogram 1–2 gånger per år. Utöver dessa regelbundna besök görs tillfälliga servicebesök om eventuella fel uppstår. När den tekniska livslängden löpt ut genomgår vindkraftverket en grundlig ombyggnad, rivs eller ersätts med ett nytt.

När kraftverket tas ur drift kan det monteras ner med likadan utrustning som vid resningen. Även fundamenten kan avlägsnas helt och hållet och kraftverksplatserna kan återställas för att smälta in i det omgivande landskapet.

VINDKRAFT HAR EN SYSSELSÄTTANDE EFFEKT

Byggandet och driften av vindkraftverk sysselsätter ortens invånare och innebär investeringar och vitamininjektioner för en rad näringar.

Teknologiindustrin säger att Finlands åtagande att bygga 2 500 MW vindkraft fram till år 2020 skapar 29 500 årsverken, vilket innebär att vindkraften skapar 11,8 årsverken per installerad megawatt. För kommunerna genererar vindkraften fastighetsskatteintäkter på cirka 10 000 – 15 000 euro per turbin och år.